Var och en av "mina" handikapp elever har en livsberättelse som innehåller svårigheter på något sätt. Att födas med ett handikapp i ett u-land är inte alltid så lätt.
Det finns helt enkelt inte förståelse, kunskap och hjälpmedel.
Men, det går framåt och olika organisationer jobbar i landet för att förbättra situationen för de handikappade.
Vår skola, Quest College, hjälpte på ett sätt.
Vi gav fysiskt handikappade ungdomar möjlighet att komma och studera och få en utbildning.
En av eleverna som studerade på Quest hette Porly. (Utläses Pålii.)
Porly föddes 1976 uppe i nordöstra Laos.
Pappan jobbade som soldat och mamman var sjuksyster i armén.
Som 2-åring blev Porly sjuk med hög feber.
Mamman gav en injektion.
När febern gått ner var Porly förlamad i båda benen och vänstra armen hade mist sin styrka. Mamman var förkrossad, hon trodde att det var hennes fel att han blivit förlamad.
Familjen flyttade till huvudstaden.
Porly drog sig fram på stjärten.
Men han kunde inte börja skolan för den var för långt borta.
Först som 11-åring började han skolan och då var han G-L-A-D!
Äntligen!
När Porly var 16 år hände en sak som förändrade hans liv.
Han fick höra om NRC, National Rehebilitation Center.
Mamman och Porly tog sig dit.
Då, efter 14 år, fickmamman veta att Porly haft polio som liten.
Det var alltså inte hennes fel att han blivit förlamad!
Porly lärde sig att gå med två kryckor.
Han fortsatte i högstadiet.
Gymnasiet låg för långt borta.
Så istället lärde han sig tillverka rosor av tvål som han sålde och förtjänade lite.
Porly ville studera vidare.
Pappan tyckte att han kunde stanna hemma och sköta hönsen.
Vad skulle en handikappad pojke ha för nytta av studier?
Men Porly tjatade.
Till sist gav de med sig och en vän hämtade honom till och från skolan varje dag.
Nu var Porly 23 år och ville bli lärare.
Han klarade inträdesprovet.
Men så kom ännu ett bakslag.
Han fick inte studera till lärare eftersom han var handikappad!
Det var efter det som Porly fick höra om Quest.
Han kom först och läste engelska på kvällen.
Men sen fick han plats på den treåriga datalinjen.
Och blev utexaminerad med ett Higher Education Diploma i datateknik.
Porly föddes 1976 uppe i nordöstra Laos.
Pappan jobbade som soldat och mamman var sjuksyster i armén.
Som 2-åring blev Porly sjuk med hög feber.
Mamman gav en injektion.
När febern gått ner var Porly förlamad i båda benen och vänstra armen hade mist sin styrka. Mamman var förkrossad, hon trodde att det var hennes fel att han blivit förlamad.
Familjen flyttade till huvudstaden.
Porly drog sig fram på stjärten.
Men han kunde inte börja skolan för den var för långt borta.
Först som 11-åring började han skolan och då var han G-L-A-D!
Äntligen!
När Porly var 16 år hände en sak som förändrade hans liv.
Han fick höra om NRC, National Rehebilitation Center.
Mamman och Porly tog sig dit.
Då, efter 14 år, fickmamman veta att Porly haft polio som liten.
Det var alltså inte hennes fel att han blivit förlamad!
Porly lärde sig att gå med två kryckor.
Han fortsatte i högstadiet.
Gymnasiet låg för långt borta.
Så istället lärde han sig tillverka rosor av tvål som han sålde och förtjänade lite.
Porly ville studera vidare.
Pappan tyckte att han kunde stanna hemma och sköta hönsen.
Vad skulle en handikappad pojke ha för nytta av studier?
Men Porly tjatade.
Till sist gav de med sig och en vän hämtade honom till och från skolan varje dag.
Nu var Porly 23 år och ville bli lärare.
Han klarade inträdesprovet.
Men så kom ännu ett bakslag.
Han fick inte studera till lärare eftersom han var handikappad!
Det var efter det som Porly fick höra om Quest.
Han kom först och läste engelska på kvällen.
Men sen fick han plats på den treåriga datalinjen.
Och blev utexaminerad med ett Higher Education Diploma i datateknik.
Porly lärde oss att göra ljus som liknade rosor.
Han hade också lärt sig bokbinderikonsten,
så han visade oss hur man gjorde böcker av vårt eget papper.
Och askar till apelsinljusen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar